Kort svar: CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är ett EU-regelverk som kräver att fler företag rapporterar om hållbarhet enligt gemensamma standarder. Du behöver först ta reda på om och när ditt företag omfattas, sedan börja samla in rätt data i tid. Många mindre företag berörs indirekt genom krav från större kunder och banker.

Vad är CSRD, kort förklarat?

CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive, alltså EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering. Tänk på det som ett gemensamt språk för hur företag ska berätta om sin påverkan på miljö, människor och samhälle. I stället för att varje företag rapporterar på sitt eget vis ska alla följa samma standarder, så att siffrorna går att jämföra.

Rapporteringen följer ett ramverk som kallas ESRS (de europeiska standarderna). De täcker tre områden som ofta förkortas ESG: miljö (Environment), socialt (Social) och styrning (Governance).

Omfattas mitt företag?

Det här är frågan de flesta vill ha svar på. CSRD införs stegvis och berör olika företag vid olika tidpunkter beroende på storlek. Förenklat handlar tröskeln om antal anställda, omsättning och balansomslutning. Stora företag och börsnoterade bolag är först ut, därefter fler.

Viktigt: reglerna har justerats på EU-nivå genom det så kallade Omnibus-paketet, som bland annat sköt fram tidpunkter och sågs över för att lätta bördan för mindre bolag. Eftersom detaljerna kan ändras ska du alltid kontrollera vad som gäller just nu och just dig hos Bolagsverket och i den svenska lagstiftningen, inte lita på en tumregel.

Vårt råd: utgå inte från att du slipper. Kolla din storlek mot de aktuella trösklarna och, lika viktigt, fråga dina största kunder om de kommer kräva hållbarhetsdata av dig.

Varför berörs även mindre företag?

Här är det många som missar poängen. Även om ditt företag är för litet för att omfattas direkt, omfattas kanske din största kund. Och för att den kunden ska kunna rapportera om sin värdekedja, alltså sina leverantörer, kan den behöva siffror från dig: din energiförbrukning, dina utsläpp, hur du hanterar personal.

Med andra ord kan kravet komma som en fråga i en upphandling eller ett leverantörsformulär, långt innan det blir lag för just dig. De som har ordning på sin data blir enklare att handla med.

Vilken data behöver du börja samla?

Det varierar med verksamhet, men vanliga byggstenar är:

  • Energi: el, värme och bränsleförbrukning.
  • Utsläpp: växthusgaser, ofta uppdelat i olika kategorier (scope).
  • Resor och transporter.
  • Personal: arbetsmiljö, jämställdhet, sjukfrånvaro.
  • Avfall och materialanvändning.
  • Styrning: policys, riskhantering, antikorruption.

Poängen är att börja samla detta strukturerat redan nu. Data som inte registrerats går inte att ta fram i efterhand.

Vad behöver du faktiskt göra, steg för steg?

  • 1. Ta reda på om och när du omfattas. Kontrollera trösklarna mot ditt företag.
  • 2. Gör en enkel kartläggning av vilken data du redan har och vad som saknas.
  • 3. Sätt rutiner för insamling. Vem mäter vad, hur ofta, var sparas det?
  • 4. Samla data på ett ställe i stället för i spridda kalkylark.
  • 5. Sammanställ rapporten enligt de standarder som gäller dig.
  • 6. Ta in expertstöd där det blir tekniskt, särskilt kring utsläppsberäkningar.

Vanliga missförstånd

Det här är bara för stora bolag. Direkt ja, indirekt nej, kraven sprider sig via värdekedjan.

Vi tar det när lagen träder i kraft. Då är det för sent att samla in historisk data. Mätningen måste börja innan.

Det är bara ett miljöprojekt. Nej, CSRD täcker även socialt och styrning, inte bara klimat.

Så hjälper ZORC dig

Det svåra med CSRD är sällan viljan, utan att få ordning på all data. ZORC bygger ESG-dashboards som samlar din hållbarhetsdata på ett ställe, så att insamling och rapportering blir hanterbar i stället för en årlig mardröm. Vi hjälper dig kartlägga vad du behöver mäta och bygger systemet som gör det enkelt. Vill du veta om CSRD berör dig och hur du kommer igång? Hör av dig så reder vi ut det tillsammans.